Ytterligare en dag vid poolen men med en twist av en överraskning. När man är småbarnsföräldrar och står och vakar över de små liven så händer det titt som tätt att man utväxlar några ord med andra föräldrar. Här nere är det mycket snack om hur solsäkert det är, hur mycket snö det tros ligga på marken när man kommer hem, hur gamla barnen är, vilken flygplatsen man flög i från, om man gjort några utflykter m.m
Idag kom det fram en man när jag stod vid poolkanten och frågade om jag hette Camilla Emring(!) Vad svarar man på en sådan fråga, hundratals mil hemifrån, stående med bikini och fötterna i ljummet vatten? Ja, det är jag. Inombords visste jag inte riktigt ut eller in, var det någon kund jag träffat inom arbetet, var det någon bekant till mina föräldrar, jag, hade verkligen ingen aning.
"Ja, världen är liten" fortsätter mannen, "det är så att min fru läser din blogg och kände igen dig, hon sitter med vår dotter därborta!", mannen pekade mot en kvinna som satt lite längre bort.
Jag blev väldigt paff och överraskad, dels över hans mod att komma fram men även att jag som en vanlig småbarnsmamma med vinterbleka ben och oigenkänlig frisyr kan kännas igen så här utan att vara i min rätta miljö...
Tack, så mycket ni fina familj som kom fram till mig idag!
